Tärningsspelaren

Om man såg Uppdrag Granskning i förrgår så välkomnar man nog Folkpartiets förslag om "att landstingen bör införa hyrläkarstopp och stafettläkarförbud i särskilt känsliga vårdgrenar". Dock är folkpartisterna förstås ute och cyklar när de skriver att "fri etablering för vårdgivarna utan politisk detaljreglering" är något som skulle förbättra vården. Ska vi överhuvudtaget ha någon form av etablering av privata vårdgivare ska detta givetvis regleras av dom som står för kostnaderna och helhetsansvaret, politikerna.

Konsekvenserna av "fri" etablering är redan kända, många nya vårdcentraler i Stockholms innerstad som inte möter ett faktiskt vårdbehov utan bara välbärgade människors efterfrågan på läkarkontakter i tid och otid. Då vårdgivarna får betalt per patientbesök tjänar de givetvis stora pengar på att locka till sig så många friska patienter som möjligt för i regel korta rutinundersökningar, utan några tids- eller kostnadskrävande behandlingar - samtidigt som resurserna till detta tas från vårdcentraler i förorterna, där det faktiska vårdbehovet är många gånger större. Etablering där är inte lika gynnsam för privat företagsamhet då de som kommer på läkarbesök många gånger faktiskt är sjuka och kräver behandling, vilket ger mindre vinstmöjligheter. Vårdresurserna styrs alltså från de som har vårdbehov till de som inte har vårdbehov. De privata företagens rättigheter överordnas själva meningen med skattefinansierad sjukvård, behovsprincipen.

För alla som överhuvudtaget är intresserade av privatiseringar, och dess effekter, rekommenderar jag varmt Anne-Marie Lindgrens rapport Ta tillbaka demokratin!, en saklig redogörelse för verklighetens faktiska tillstånd, oaktat liberala utopisters drömmar och fantasier om marknadens överlägsenhet och förträfflighet.

DN skildrar idag i en serie artiklar feministisk porr; vad är feministisk porr, porren och feminismen historiskt samt även en intervju med en feministisk porrfilmare. Intressant för oss som var engagerade i den heta debatt detta ämne väckte på SSU-kongressen i Uppsala, där förbundsstyrelsens förslag om att förbjuda porrindustrin avslogs av kongressen.

Även på Newsmill pågår diskussionen för fullt om feministisk porr; "Porren är mitt vapen mot gud och kapitalismen", "Fler kvinnor borde göra porrfilm", "Rätt att skattebetalarna finansierar våra porrfilmer", "Vi behöver fler kåta kvinnor i offentligheten" och "Självklart kan det vara feministiskt med porr!"

Personligen så är jag glad över att man beslutade att inte försöka förbjuda dessa uttryck för sexualitet, inte minst för att något sådant är lika orealistiskt som att försöka stoppa fildelningen genom lagstiftning. Ett förbud hade ju visserligen effektivt stoppat detta projekt från att få statliga pengar via Svenska Filminstitutet, men det var väl inte dessa feministiska porrfilmare man ville sätta dit? Den konventionella porrindustrin hade antingen gått under jorden eller flyttat utomlands, och svenskens tillgång till porr hade varit i stort sett oförändrat, då internet är den dominerande distributionsformen. Jag är glad att de pragmatiska argumenten vägde tyngst i verklighetssynens ungdomsförbund, även om debatten givetvis också kom att handla om värderingar och inte minst sexualmoral.

Intressant artikel av en statsvetare som argumenterar för att behålla den socio-ekonomiska dimensionen i fokus av politiken snarare än den socio-kulturella. Det gör det svårare för högerpopulistiska partier att vinna mark, och lättare för vänstern att vinna val.

Synd att det långa inlägg jag skrivit i piratdebatten gick förlorat... :(
Men utan inskränkningar i friheten så skulle ju knappast friheten vara värd namnet.

"Oppositionen får svårt att backa bandet vid en valseger. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt närmar sig drömmålet om ett skattetryck på 45 procent. Det bäddar för ett ideologiskt val. "

Så inleds denna artikel i SvD om statsministerns sommartal i Vaxholm. Där aviserar Reinfeldt ett fjärde steg i jobbskatteavdraget, en inkomstskattesänkning på tio miljarder kronor nästa år. Något han marknadsför som det ”mest effektiva” för att skapa fler jobb. På kort sikt ska det ge 3000 nya jobb, på lång sikt 10 000 fler i arbete, enligt Reinfeldt.

Det finns förstås anledning att ifrågasätta statsministerns egna siffror, då dessa är en uppenbar partsinlaga inför det kommande valet. Men låt oss för en sekund anta att statsministern har rätt, att skattesänkningen ger "på lång sikt" 10 000 fler i arbete. Min spontana reaktion är att det inte är så många jobb. Enligt SCBs AKU så finns idag 503 000 arbetslösa, ett relativt arbetslöshetstal på 9,8 procent. Av dessa är ungefär hälften ungdomar (15-24), 241 000 st, med ett relativt arbetslöshetstal på 29,7 %.  En ökning av antalet jobb med 10 000 skulle alltså innebära 493 000 kvarvarande arbetslösa, och bara en marginell minskning av arbetslöshetstalet.

Detta till en kostnad av hisnande 10 miljarder kronor, 10 000 000 000 kr. Delar man det på antalet nya jobb (10 000) får man att kostnaden per nytt jobb blir 1 000 000 kr, 1 miljon kronor. Det är ett ganska dyrt jobb. Ponera istället att det kostar 500 000 kr att skapa ett nytt jobb inom offentlig sektor, vilket är en väl tilltagen siffra. Skulle man istället fördela dessa 10 miljarder till den offentliga sektorn via kommunbidrag skulle man alltså kunna skapa dubbelt så många jobb, med reservation för att inte varenda krona används till anställningar.

Sedan tål det också och ifrågasättas hur "nya" de "nya jobben" egenligen är. De 10 miljarder man sänker skatten med måste ju tas någonstans ifrån också. Som det ser ut idag går välfärden på knäna och får säga upp personal på löpande band. Att då minska den offentliga sektorns intäkter ytterligare, skatteintaget, leder närmast ofrånkomligt till personalminskningar. Sett i detta perspektiv kan man ifrågasätta vilken nettovinst det innebär på arbetsmarknaden med

+ 10 000 jobb pga. skattesänkningar
- ?? ??? jobb inom offentlig sektor pga. skattesänkningar
____________________________________________
?? ???

Sett ur detta perspektiv så framstår en nettovinst i antalet nya jobb som tveksam, framförallt handlar det om en omfördelning av antalet jobb från offentlig till privat sektor, klassisk moderat politik. I fall skattesänkningen leder till att kvaliteten inom välfärden minskar leder det till ökade krav på privata inslag, då fler nu har råd att betala för detta, inom de rikare befolkningsgrupperna. Offentliga jobb byts mot privata.

Enligt moderaternas egna beräkningarna ska skattesänkningen ge mellan 200 och 250 kronor mer i plånboken varje månad för en löntagare. Denna siffra tål förstås också att ifrågasättas eftersom den inte heller räknar in några nettoeffekter av skattesänkningen. Om egenavgifterna inom tand- eller sjukvården höjs t.ex., eller avgiften till a-kassan, trafikförsäkringen etc. så blir nettovinsten för en genomsnittlig löntagare betydligt lägre, så har varit fallet vid tidigare moderata skattesänkningar. Nettovinsten i plånboken, liksom för jobben, tål att ifrågasättas.

Vidare står i artikeln: Med ett fjärde avdrag ska yrkesgrupper som metallarbetare och vårdbiträden, enligt moderatledaren, totalt under mandatperioden ha fått en hel månadslön i skattesänkning. I sitt tal på plats vid Hamnplan i Vaxholm underströk han: "En hel månadslön. Man ska inte underskatta hur det kommer att förändra Sverige".

Nej, det ska man inte. Den förmögenhetsomfördelning som den moderatledda regeringen nu genomför är unik, och leder till ett Sverige med större inkomstspridning, eller ojämlikhet om man så vill. De som är rika kommer att bli rikare och de som är fattiga kommer få klara sig på allt mindre. Det är ett uttalat mål för regeringen att minska jämlikheten i samhället och man bedriver också en effektiv politik för att göra detta. Omvänd Robin Hood-politik om man så vill, att ta från dom fattiga och ge åt de rika.

Artikeln fortsätter: Skattesänkningarna handlar om ideologi, inte bara om att skapa nya jobb, gjorde Reinfeldt tydligt senare. "Det är en frihetsfråga", sade han.

Vilket är ett välkommet, om än uppenbart, förtydligande. Att skattesänkningar liksom privatiseringar motiveras av ideologiska dogmer om marknadens förträfflighet liksom om föreställningar om det privata som en garant för effektivitet och utveckling och individuella val som långsiktigt mer gynnsamma än kollektiva, demokratiska är ett välkänt faktum. I detta avseende är det intet nytt under solen. Att moderaternas politik grundar sig i den negativa, teoretiska frihetsdefinitionen, "frihet från..." - och inte i den positiva, reela frihetsdefinitionen "frihet till..." är sorgligt för dem som drabbas av moderaternas politik. Enligt den definitionen är man nämligen "fri" om man ligger nere i en grop, utan möjlighet att ta sig upp igen.

Artikeln avslutas: Men med ytterligare ett jobbskatteavdrag blir det allt svårare för oppositionen att backa bandet. Om Moderaternas förslag går igenom har regeringen under den här mandatperioden sänkt skatterna för dem som har jobb med 70 miljarder kronor.

Så oavsett om alliansregeringen blir omvald eller inte så har Fredrik Reinfeldt lyckats med något som hans företrädare Bo Lundgren aldrig var i närheten av: att permanent sänka det svenska skattetrycket.

Begreppet systemskifte har fått en negativ klang i svensk politik. Hade Fredrik Reinfeldt före valet 2006 gått ut och varit tydlig med att han permanent ville sänka skatten med 70 miljarder kronor som ett led i ett moderat systemskifte med omfördelning på alla områden - från fattiga till rika, från offentligt till privat och från demokrati till individ hade han knappast vunnit regeringsmakten. Men om man istället stegvis, utan att säga det högt eller vara särskilt tydlig med det, genomför en sådan reform, ja, då har man som historien visar alla möjligheter att lyckas med det. Att Bo Lundgren var både tydligare och ärligare med partiets politik och hur det skulle genomföras var ju, tyvärr för deras del, anledningen till att de aldrig kunde vinna valet. Ett sådant val tjänar nämligen inte de flesta på.

 

 

Tillägg: Anne-Marie Lindgren har också bidragit med en skarp analys av moderaternas skattesänkningar här, som hon benämner som "groteska"(!).

Samtidigt som antalet arbetslösa stiger och varslen inom offentlig sektor duggar tätt kommer glädjande (?) rapporter att antalet jätterika blir allt fler!

Försäljningen av champagne ökar

"Både sportbil och limousin samtidigt"

Musiken ger detta klipp en sorglig, nästan tragisk inramning. Överklassens återkomst.

Är det någonting jag uppskattar högt, känslomässigt såväl som intellektuellt, så är det ett riktigt fint och retoriskt välformulerat tal som uttrycker viktiga sanningar. Det ger en säregen känsla av välmod. Det här är just ett sådant tal. Visserligen skrivet till Ung Vänsters 100-årsjubileum men kampen känns, i många avseenden, rätt gemensam - för socialism och människovärde.

Vill du också slippa jobbiga meningsmotståndare som har en annan åsikt än du - och istället skolas i den sanna läran: socialismen?

Äntligen finns nu ett alternativ till dig som inte står ut med dagens borgerliga, högervridna skolvärld!

SSU öppnar snart en socialistisk friskola i Borås där du kan gå i Per-Albins, Tages och Olofs fotspår och lära dig svensk socialdemokratis överlägsna värderingar. I en miljö helt fri från småborgerliga inslag grundläggs ditt liv i Rörelsens tjänst. Mötesteknik och marxism står givetvis på schemat, på bilden får du lära dig trycka t-shirts och göra flygblad och givetvis åker vi på skolutflykt till arbetarekommunens årsmöte!

"Att en socialistisk friskola öppnar bidrar till konsumenternas valfrihet och en större mångfald av producenter som kan konkurrera på skolmarknaden." säger den borgerliga politiker som godkände ansökan.


(OBS! Ovanstående är ett skämt, och visar med pinsam uppenbarhet vilket absurdt regelsystem vi har för att öppna nya skolor i dagens Sverige, där skolföretagens rättigheter att använda våra skattepengar till sina egna syften ställs över elevernas rättigheter till en kvalitativ och opartisk utbildning. Läs mer här.)

"Människohanens förmåga att jaga och försvara sitt revir härstammar, enligt historiker och biologer, från den tid då arten var ny, utsatt och sårbar och olika faror hotade människans fortbestånd.

 

Kvinnan var då bärare av barn, fruktplockare, frösamlare, den som strävade efter och möjliggjorde en bofast levnadsform. Kvinnans särskilda kunskaper om naturen och växter fick henne att inneha en privilegierad plats i historians första skede.

 

Hon var schaman, prästinna och läkare, den som ägde nyckel till livets mysterier och kommunicerade med gudarna, den som fick frön att växa till plantor och träd, den som vävde kläder som värmde kroppen under kalla vintrar.

 

Spår av dessa arketypiska roller finns kvar i dagens människor som grunddrag, påverkade av de historiska och sociala förändringar, skräddarsydda och anpassade till dagens samhälle. Sedan den industriella revolutionen ersatte det gamla feodala samhället med ett nytt, bärare av nya paradigm och normer, har kvinnorna ömsom använts som reservarbetskraft, ömsom som enbart barnaföderskor.

 

I vissa skeden av historien, som i nazi-Tyskland och Ceucescous Rumänien upphöjdes denna barnalstring till en sekulariserad religion, där moderskap blev kvinnans enda värderat egenskap. Tredje Rikets motto: "Kinder, Küche und Kirche" fastslog och beskrev den tyska kvinnans nygamla roll, som mannens bihang och förlängning.

 

Krig, idrott, skådespel, den moderna mannen har flera surrogat som håller kamplusten och driften som det genetiska arvet har försett människohanen med, levande.

 

Männens värld är fortfarande de stora äventyrens värld, med bergsbestigningar, undervattens explorationer, rymdfarkoster och elitidrott på olika nivåer.

 

Det antal kvinnor som har fått komma in i traditionellt manliga utbildningar, som armén, flottan, flygvapen, gruvingenjör, båtdesigning, stadsplanerare, är fortfarande mycket begränsat.

 

Pojkarnas kollektiva känslor utvecklas i skolor, på scoutläger, i värnplikten, ishockey, bandy och fotbollsträningar. Deras gemenskapsband gjuts i flera sammanhang som tar vara på de gamla arketypiska dragen som värderar lojalitet, ära och gemensamma mål, samt lägger stor vikt vid de traditionellt så kallade manliga egenskaperna, mod, generositet, offervilja, förmåga att hantera både en familjs försörjningsbörda och en ensam resa runt världen.

 

Kvinnans initiationsresa går inåt, via kroppen, det inre rummet, sanktuariet där det heligaste finns och dyrkas. Det inre rummet präglas av blod, moderskap, den omslutande vårdnaden och förberedelser för en kvinnlig initiation går på andra vägar. En kvinnlig resa behöver givetvis helt andra vapen än vad vår ensamma hjälte behövde. Hon behöver Ruts ödmjukhet, Judits styrka, Marias kärlek, Skönhetens inre attribut, Ateneas visdom, Frejas frodighet.

 

Flickornas band sinsemellan är svaga, eftersom deras resa inte kräver något vidare samarbete. Deras slutmål är individuell och specifik och för att uppnå det, lär de sig att tävla med varandra, att använda sin kropp som lockbete, att buga, vara tysta, vara till lags, avla barn, uppfostra dem, sköta ett hus, överföra de gamla recept som mödrar och döttrar bär som klenoder från en annan tid, då deras kunskaper och talanger värderades högre.

 

Kvinnorna lär sig inte att vara kooperativa mot varandra, deras brist på tidiga kollektiva erfarenheter speglas ofta i deras beteende på arbetsplatserna, där de är ofta blyga, tillbakadragna, överkänsliga, rädda att göra bort sig, enligt jobbanalytiker i USA och Kanada."

 

- Ana L. Valdés