Tänkvärt
"Människohanens förmåga att jaga och försvara sitt revir härstammar, enligt historiker och biologer, från den tid då arten var ny, utsatt och sårbar och olika faror hotade människans fortbestånd.
Kvinnan var då bärare av barn, fruktplockare, frösamlare, den som strävade efter och möjliggjorde en bofast levnadsform. Kvinnans särskilda kunskaper om naturen och växter fick henne att inneha en privilegierad plats i historians första skede.
Hon var schaman, prästinna och läkare, den som ägde nyckel till livets mysterier och kommunicerade med gudarna, den som fick frön att växa till plantor och träd, den som vävde kläder som värmde kroppen under kalla vintrar.
Spår av dessa arketypiska roller finns kvar i dagens människor som grunddrag, påverkade av de historiska och sociala förändringar, skräddarsydda och anpassade till dagens samhälle. Sedan den industriella revolutionen ersatte det gamla feodala samhället med ett nytt, bärare av nya paradigm och normer, har kvinnorna ömsom använts som reservarbetskraft, ömsom som enbart barnaföderskor.
I vissa skeden av historien, som i nazi-Tyskland och Ceucescous Rumänien upphöjdes denna barnalstring till en sekulariserad religion, där moderskap blev kvinnans enda värderat egenskap. Tredje Rikets motto: "Kinder, Küche und Kirche" fastslog och beskrev den tyska kvinnans nygamla roll, som mannens bihang och förlängning.
Krig, idrott, skådespel, den moderna mannen har flera surrogat som håller kamplusten och driften som det genetiska arvet har försett människohanen med, levande.
Männens värld är fortfarande de stora äventyrens värld, med bergsbestigningar, undervattens explorationer, rymdfarkoster och elitidrott på olika nivåer.
Det antal kvinnor som har fått komma in i traditionellt manliga utbildningar, som armén, flottan, flygvapen, gruvingenjör, båtdesigning, stadsplanerare, är fortfarande mycket begränsat.
Pojkarnas kollektiva känslor utvecklas i skolor, på scoutläger, i värnplikten, ishockey, bandy och fotbollsträningar. Deras gemenskapsband gjuts i flera sammanhang som tar vara på de gamla arketypiska dragen som värderar lojalitet, ära och gemensamma mål, samt lägger stor vikt vid de traditionellt så kallade manliga egenskaperna, mod, generositet, offervilja, förmåga att hantera både en familjs försörjningsbörda och en ensam resa runt världen.
Kvinnans initiationsresa går inåt, via kroppen, det inre rummet, sanktuariet där det heligaste finns och dyrkas. Det inre rummet präglas av blod, moderskap, den omslutande vårdnaden och förberedelser för en kvinnlig initiation går på andra vägar. En kvinnlig resa behöver givetvis helt andra vapen än vad vår ensamma hjälte behövde. Hon behöver Ruts ödmjukhet, Judits styrka, Marias kärlek, Skönhetens inre attribut, Ateneas visdom, Frejas frodighet.
Flickornas band sinsemellan är svaga, eftersom deras resa inte kräver något vidare samarbete. Deras slutmål är individuell och specifik och för att uppnå det, lär de sig att tävla med varandra, att använda sin kropp som lockbete, att buga, vara tysta, vara till lags, avla barn, uppfostra dem, sköta ett hus, överföra de gamla recept som mödrar och döttrar bär som klenoder från en annan tid, då deras kunskaper och talanger värderades högre.
Kvinnorna lär sig inte att vara kooperativa mot varandra, deras brist på tidiga kollektiva erfarenheter speglas ofta i deras beteende på arbetsplatserna, där de är ofta blyga, tillbakadragna, överkänsliga, rädda att göra bort sig, enligt jobbanalytiker i USA och Kanada."
