Tärningsspelaren

Man skulle kunna se det så här, detta är ett hypotetiskt exempel men det speglar verkliga förhållanden: Om de som var fattiga förr hade 1 krona så har de idag 2 kronor. Om de som var rika förr hade 15 kronor har de idag 28 kronor. I procent räknat så är den fattige vinnaren, med knapp marginal. Men i absoluta tal så är det övertydligt att nästan all världens tillväxt de senaste 30 åren har tillfallit de redan rika.

Fortfarande är 1,4 miljarder människor, i absolut mening, att räkna som fattiga (<$1/dag). Och gapet mot de rika bara ökar för varje år som går. Detta i kombination med att oändlig tillväxt är omöjlig på en ändlig planet leder oss till slutsatsen att kapitalismen aldrig kommer kunna lösa fattigdomen om utvecklingen fortsätter som idag, det skulle krävas 100 000 år av exponentiell tillväxt för världens fattiga att nå upp till vår levnadsnivå, något som är ekologiskt omöjligt (och det är knappast moraliskt försvarbart heller).

Det är inte försvarbart att vissa superrika fortsätter att dra ifrån samtidigt som minskningen av fattigdomen, i de fall det verkligen sker (på många håll står det stilla, på 30 år har t.ex. ingen utveckling skett i Afrika söder om Sahara) går mycket långsamt.

Sen så är 1-dollarmåttet på absolut fattigdom förstås ett mått som säger väldigt lite om människors verkliga välfärd och levnadsstandard (i likhet med BNP-måttet). Mäter man fattigdom i relativ fattigdom (vilket bättre speglar individens upplevelse av fattigdom, att man har mindre jämfört med andra) så har fattigdomen ökat då klyftorna idag är enorma och växer snabbt för var dag som går, både inom och mellan länder.

Men för att summera ett långt resonemang, är fattigdomsproblemet löst den dagen alla på jorden tjänar MINST $1 om dagen? (något 1,4 miljarder människor ännu inte gör)

Svarar du ja på den frågan så kan det väl funka med kanske 100 år till av kapitalism och exponentiell tillväxt för denna nivå att uppnås (men då riskerar klimatförändringar att försämra förutsättningarna för liv på stora delar av jorden).
Svarar du nej behövs omfördelning.

Exponentiell tillväxt som gynnar alla är en kapitalistisk utopi som aldrig kommer realiseras i längden, snarare leder det oss mot ekologisk katastrof.

Strindberg om arbetet

- Vad sa ni till mannen där borta?
- Jag sa, att han skulle arbeta fortare.
- Vilken rätt har ni att befalla över honom?
- Jag betalar honom för det.
- Hur mycket betalar ni honom för det?
- 10 kronor om dagen.
- Varifrån får ni pengarna att betala honom med?
- Jag säljer sten.
- Vem hugger stenen som ni säljer?
- Det gör han.
- Hur mycket hugger han om dagen?
- Åh, han hugger en hel del sten på en dag.
- Hur mycke' får ni för det?
- Ungefär 50 kronor.
- Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare.
- Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.
- Hur blev ni ägare av dem då?
- Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.
- Vem hade huggit den stenen?
- Tig, dumbom!

Ur Liten katekes för underklassen
Av August Strindberg

Vad är överklass?
De tärande, de styrande.

Att styra är icke ett arbete. Det är bara en sysselsättning, knappt det. Jämför de kungliga personernas ideliga jaktpartier , baler, resor och andra förlustelser.

Vad är underklass?
De närande, de styrda.

De som med sina händer frambringar mat, kläder, bostäder och bränsle är de arbetande, de närande.

Vilka medel begagnar överklassen för att hålla underklassen under sig?
Religion, Politik, Lagar, Vetenskaper, Konster och Moral.

Alla dessa konster har utvecklat sig ur mer eller mindre articifiella behov, men i det hela under överklassens kontroll och i syfte att gagna och stadsfästa dess makt.

*

Vad är politik?
Statskonst, eller överklassens konst att hålla underklassen under sig. Med politik menas även bedrägligt förfarande.

Vad är inrikespolitik?
Överklassens bevakning av sina intressen gentemot underklassen.

Vilka medel har underklassen att bevaka sina intressen gentemot överklassen?
Rösträtt, där den finns.

Har den inga andra medel?
Revolution.

När är revolutionen laglig?
När den lyckas.

*

Vad är lagar?
Överklassens uppfinningar för att på laglig väg hålla underklassen under sig.

Har överklassen skrivit lagarna?
Jaa!

I sitt intresse mot underklassen?
Ja, naturligtvis!

*

Vad är ekonomi?
En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete.

*

Vad är filosofi?
Ett sökande efter sanningen.

Hur kan då filosofin vara överklassens vän?
Jo, överklassen betalar filosoferna för att de endast skall upptäcka behagliga sanningar.

Om några obehagliga upptäcks då?
Då kallas de för lögner, och filosofen betalas inte.

Såhär kan alltså vårt finansiella system bete sig i praktiken om det finns otillräckliga regleringar. Alla människor i kedjan tänker bara på sin egen kortsiktiga vinst och bryr sig inte mycket om vad som blir av det hela på ett långsiktigt makroplan. Att individuell egennytta lätt kan omvandlas till kollektiva dumheter är inget nytt, redan 1968 lade Garrett Hardin fram ett sådant exempel i sin inflytelserika essä Tragedy of the Commons. Ett liknande exempel återfinns i det spelteoretiska fångarnas dilemma, som stötts och blötts sedan 1950.

Och presidenten Obama förtjänar väl ett grattis han också, oavsett om man tror att det är aktörer eller strukturer som driver den historiska utvecklingen framåt (eller rentav produktivkrafternas utveckling och klassernas kamp i ett dialektiskt förlopp).

Representanthuset röstade ja till en sjukförsäkringsreform  som innebär att långt fler än tidigare får tillgång till försäkringskydd.

Grattis indeed. Obama har helt rätt när han säger att "this isn’t radical reform. But it is major reform. This legislation will not fix everything that ails our health care system. But it moves us decisively in the right direction. This is what change looks like."

I den bästa av världar så fortsätter landet sin resa i färdriktning vänsterut, så pass mycket som amerikansk kultur och politik präglar resten av världen så ser jag positiva effekter av det långt utöver landets gränser. I den bästa av världar så är nyliberalismens tid nu ute, deras sand har runnit ut och klockan klämtar förebådande för en stundande ny världsordning. Ja, man ska väl inte hoppas på för mycket (typ socialism) men att världen blir lite mindre dålig är ju nästan bra.



:)

Nej, det får vi väl hoppas att det inte är...

2010 ser ut att bli ett bra socialistiskt år för mig, och förhoppningsvis för alla jordens människor. Först Michael Moores Capitalism - A Love Story som gör upp med den amerikanska kapitalismens falnande gloria och förespråkar sann vänsterradikalism i form av ekonomisk demokrati. Därefter den fenomenala The Spirit Level av Wilkinson & Pickett som med övertygande argumentation och bevisföring demonstrerar jämlikhetens överlägsenhet och skisserar en trovärdig och genomförbar väg dit som inte går via utopismens omvälvande höjder. En bok som är nog så radikal som någonting jag tidigare läst - och gott kan tjäna som både Kapital och Manifest för 2000-talets kamp.

2010 är också året då Sverige för första gången får en rödgrön regering och sin första kvinnliga statsminister. Låt oss använda denna chans och gå från ord till handling, jämlikheten kan inte längre bli satt på undantag i den ohållbara tillväxtideologin - den är en förutsättning även för radikal grön politik. Det är inte värdigt ett arbetareparti att låta klyftorna växa utan att med vår makt och fasta vilja stöpa om samhället i riktning mot social och ekonomisk utjämning.

Gott rött år!

"Avundsjuka är överklassens ord för rättskänsla"
--August Strindberg

(Källa)

"I en monarki uppkommer det alltid en anda av undersåtlighet, som icke är fria medborgare värdig. Kring konungen med Guds nåde och hans anförvanter har i alla tider uppblommat en rik flora av servilitet och inställsamhet, kryperi och allsköns fjäsk. Denna undersåtlighet kräver sina offer i de bästa kretsar. Jag har sett högt bildade personer, som i andra sammanhang har ådagalagt intelligens, mista sin mänskliga värdighet inför en kunglig person: I närvaro av en medlem av kungahuset har de alldeles tappat koncepterna och stått där som förvandlade och stammat i förvirring och betett sig på ett sätt som närmast kan kallas fjantigt. Kungadömet frammanar och utvecklar några av människans mest förödmjukande egenskaper: begäret att stå i gunst hos de höga, ivern att få umgås med dem, tjänstvilligheten till varje pris, den börja ryggen inför överheten. Kungligheten får undersåtarna att förnedra sig själva även om det inte är deras avsikt. Till konungen och hans hov hör lakejen, och kungadömet har alltid alstrat lakejsjälar eller vad vi kallar hovmannamentalitet: Denna beskäftighet hos människor, som i varje situation är beredda att stå sin härskare till tjänst."

 

ur Vilhelm Mobergs "Därför är jag republikan" från 1955.

 

(republik.nu)

"Valfrihet", när den är som bäst...

Häftigt test av din kognitiva förmåga i Försvarsmaktens regi, bl.a. dyker Stroop-effekten upp och krånglar till det i skallen på dig om du inte är förberedd mentalt.

Här är min grupps bästa resultat:

www.antonabele.se/roster/antligen

Han är ung och vet därför hur det är att vara ung (?), står för trygghet och är också emot våld.
Vad väntar du på? Rösta Anton 2010!

Att Reinfeldt var en så polariserande politiker kände jag inte till.

"Det är idag svårt att finna renodlade försvarare av denna ståndpunkt [nyliberalismen, min anm.] eftersom den monterat in i sig själv ett i grunden olösligt dilemma. Om nu staten skall försvara äganderätten, och bara detta, så kan den självklart inte göra det gratis. Polis, domstolar, professurer i straff-, process- och civilrätt, kronofogdar, fängelser, stridsvagnsförband (och andra mera drakoniska korrektions- och försvarsåtgärder) är ingalunda kostnadsfria verksamheter. Därför måste även en minimal stat, som bara ägnar sig åt att försvara äganderätten, själv bryta mot denna, därför att det alltid kommer att finnas fripassagerare som vill ha sin egendom skyddad men som vägrar att solidariskt betala kostnaderna för detta. Att ta sig ur denna logiska labyrint har visat sig omöjligt och det nyliberala projektet har därför havererat teoretiskt."

--Bo Rothstein i Vad bör staten göra (2002)

tala
du som ännu har läppar
tala
tala med grannarna i farstun
tala med folk på gatan
och i tunnelbanan
den som ännu har öron
han höre
skriv ord på papper
på väggar och plakat
bär orden genom staden
högt över huvudet
så alla kan se
dela ut flygblad
om frihet, motstånd, människovärde
fred solidaritet
låt orden flyga som svalor
till fjärran land
vägledda av stjärnorna
som fåglar med gröna blad i näbben
till våra systrar och bröder
i världens fängelser
de som inte kunde tiga
tala
du som ännu har läppar
ord kan bli solar
ord kan bli floder
ord kan öppna portar
och bygga broar
ord kan störta tyranner
om tillräckligt många
av oss
beväpnar sig med ord
tala tala
det är vår skyldighet
mot dem som talade
medan de ännu
hade läppar

--Helga Henschen

(SCB, 2009)

"– Cancersjuka kan ibland må bra av att arbeta."
Per Westerberg (m) i Aftonbladet 2005-04-13

Säga vad man vill om Moderaterna, men det är fantastiskt skickliga på att ta en dålig idé från tankestadiet till verkligheten.